början och slutet och början igen...

Känns konstigt att sitta här och skriva om min sista vecka som utlandsstuderande dressyrryttare i Århus, Danmark. Det har varit en helt otroligt märklig tid i mitt liv. Den bästa på samma gång som det har varit den mest skrämmande, fruktansvärda och lärorika tid. Jag har lärt mig vara självständig och att ta mig igenom sånt som jag egentligen vill ta på mig skygglappar för och bara rusa förbi. Jag har lärt mig att vara ensammen, att vara den enda som förstår mig, och den enda som blir tvungen att anpassa sig. När jag kom hit ner så pratade jag tvättäkta pite-svenska, och i torsdags nr vi var ut fick jag höra att jag pratar dansk-svenska... Det värmde i hjärtat!
Men förutom att lära mig vara ensammen så har jag lärt mig rida, och inte minst att lite på min känsla och min talang. Jag är definitivt inget stjärnämne, men jag är heller inte den medelmåttiga ryttare som jag trodde att jag på äldre dagar hade blivit.
När jag tänker tillbaka på tiden här så finns det stunder då jag verkligen tänkt att jag bara velat hem, samtidigt som jag lika många gånger tänkt att jag aldrig vill hem! Tror det största hindret har varit längtan efter nära och kära, speciellt de gånger då livet har kännts svårt! Samtidigt har jag funnit en massa nya vänner, och bara att få umgås med personer som ridit både VM, EM och DM är ju få förunnat! I min vardag har jag hanterat häster värda upp till 2,5 miljoner kronor, och aldrig en häst under 200 000. Det säger en del om den kvalité som står här ute i stallet!
På mitt sista pass som jag red för Lone i torsdags så fick jag bara ros, och hon ville verkligen göra mig klar över att jag är välkommen tillbaka närhelst jag önskar och det värmer också otroligt mycket i hjärtat. Jag får till och med komma tillbaka utan häst och bara för att underhålla min ridning och rida på hennes hästar! Hon är så söt Lone, henne kommer jag då också sakna - hon har alltid varit en hjälpande hand när jag har behövt det. Precis så generös som om hon var min egen familj. Å jag måste säga att den hjälp jag fått av henne med Assar, den är helt ovärdelig - jag har en helt annan häst med mig hem än när jag åkte, det är faktiskt otroligt!
Att få ha en häst alldeles från början har också betytt otroligt mycket, jag har lärt mig så fantastiskt mycket av Walzan också, och jag är så stolt över det arbete som jag har gjort. Hon kommer bli en fantastisk fin häst och jag hoppas bara att jag får vara med på ett hörn i framtiden också! Jag älskar verkligen den där hästen, och jag tror hon har en ljus, mycket ljus framtid!
Så nu återstår det bara att få vet. check och hovslagare på måndag, sen skickar jag hem mina bebisar till Piteå på tisdag. Efter det blir det packning, färdigställande av min uppsats, julparty med danskarna på lördag och måndag den 19/12 klockan 03.30 rullar jag norrut! Nu hoppas vi bara att vädret tillåter färjan att gå över och sen möter mamma mig i Göteborg. Förhoppningsvis är jag på hemmaplan igen den 20:e på kvällen och då ska jag njuta av en fantastisk jul med min fina familj! :) God Jul mina vänner!

RSS 2.0